Vecka 30
10 veckor kvar till vår skatt är beräknad, bara 73 dagar. Känns så overkligt att han/hon snart är här. Nu när alla runt omkring oss börjar få bebis så längtar man bara ännu mer.
Vet inte hur man ska säga att jag mår, ok kanske. Foglossningen är verkligen det värsta just nu, så svårt att beskriva den smärtan men ni som haft det förstår mig. Bara att ta på mig skorna är en riktig urladdning, jag avskyr verkligen att känna att jag inte orkar. Det värsta som finns (enl mig) är att inse att man faktiskt inte orkar. Jag är en sån person som bara kör på med ett leende och om någon frågar hur jag mår svarar jag glatt "åh jo det är bara bra! Hur mår ni?!" En dålig sida hos mig...
Det rör sig fortfarande väldigt mycket i magen, mest på kvällarna. Den där inne reagerar på om man klappar magen och när Ebba eller Aron lägger huvudet på och "pratar" med den, ofta sparkar den då tillbaka.
Ebbas kompisar har ju nu börjat få småsyskon/bebisar och hon längtar verkligen efter "hennes bebis" som hon säger. Hon vill alltid mysa, pussa på och krama ombebisen/magen och undrar ofta när den ska komma.
